När jag var liten ville jag bli två saker: sopgubbe och astronaut.
Det är inte så klyschigt som att jag vill vara med om tyngdlösheten utan det är mer fascinationen över hur det är där uppe. Är det som på film?
Jag vill upp i rymden också för att kunna säga till alla avkommor i släkten att: "jag har minsann varit uppe i rymden jag", fan vad fräckt. Och givetvis för upplevelsens skull.
Det är egentligen inte mer komplicerat än så här, jag vill ju inte ordbajsa.
Men to the point: RÖSTA FÖRFANIHORAN PÅ MIG, OKEJ!?
